JennyyYyYyyyYYyy

Här sitter jag, på självaste julafton, och känner mig datanördig. Jag har faktiskt inte ens slagit på datorn på hela dagen och nu gick jag endast in för att skriva blogg och prata med en viss person. Personen i fråga kan nog själv lista ur vem den är, men för säkerhets skull kan jag ju tala om att han heter Jesper och att jag tycker om honom väldigt mycket. ^^

Nu är det i alla fall så att julafton snart är slut. Alla julklappar är öppnade, julmaten har ätits (lär ha kvar rester i flera veckor) och alla är väl ganska så nöjda. Däremot så har julkänslan inte infunnit sig än. Den kanske kommer om någon vecka eller så, när det nya året till och med har hunnit välkomnas. Då kommer man tänka: "Oj, är det inte jul snart? Borde kanske köpa julklappar." Sen kommer man komma på: "Nej, just det. Julafton har ju varit för länge sedan."
Eller så kanske inte julkänslan kommer alls. I så fall lär man ju få ganska enorm känsla nästa jul. Eller kanske i sommar istället.

Trots detta så måste jag ju ändå säga att jag är nöjd och belåten. Julklapparna var det minsann inget fel på. Förutom att jag, lite halvt, råkade ha sönder den nya mobilen. Fast det hade man väl egentligen kunnat vänta sig, med tanke på att jag alltid lyckas ha den oturen när det gäller mobiler. Det är helt sjukt. Jag kan verkligen inte hålla i en mobil. Jag tappar den direkt. Var jag än befinner mig så dundrar den i golvet. Stengolv, trägolv, betonggolv, plastgolv och asfalt... Hur jag än gör så tappar jag den. Jag måste vara dömd, sen födseln, till ett fummligt (stavas det med två M?) och klumpigt liv.

Hur som helst så känns det ganska skönt att julstöket är över. Nu kan man liksom andas ut på något sätt. Dessutom har man ju massor av nya saker som man kan glädjas åt. Det där lät kanske lite väl klyschigt, men det är ju så det är. Julklapparna är ju trots allt en ganska stor del av glädjen, även fast folk säger att man skulle klara sig utan. Jag säger bara en sak: om alla skulle sluta att ge bort julklappar så skulle ingen tycka att julen var lika rolig längre. För även julklappshandlingen är ju viktig. Så kom inte och säg något annat!

Föresten! Snart är det nyårsafton. Då ska jag och Lady Kluck hitta på otyg. Egentligen ska vi inte göra så mycket mer än att springa omkring här i kvarteren och flamsa, men det kan vara nog så spektakulärt det. Förhoppningsvis lär vi väl få tag på några fåniga smällare och springa omkring och leka "yngre-än-vad-vi-är" och det tycker, i alla fall jag, låter skitkul. ^^  Vi kommer ju inte spränga snögubbar i alla fall. Det kommer visserligen ingen annan heller eftersom det inte finns någon tillstymmelse till snö. Däremot så finns ju faktiskt risken att det kommer snö och då är det synd om alla stackars barn som har arbetat i timmar med sitt mästerverk till snögubbe, och så kommer någon och spränger sönder huvudet på den. FY SKÄMS!
Det värsta med hela den idén är att jag antagligen också skulle tycka att det är jättekul att genomföra den. Usch, jag erkänner, jag är hemsk, men kul hade det faktiskt varit. :D
Lite måste jag faktiskt få skylla ifrån mig. Det är ABSOLUT INTE min idé att spränga snögubbar. Nej, den har jag helt och hållet fått ifrån Jeppe. Så det är inte mitt fel att jag fått den tanken.

Nu ska jag springa iväg och vara social med släkten igen. Kan ju inte försvinna hur länge som helst, på självaste julafton. Ha en fortsatt god jul, allesammans, och så återkommer jag tids nog.

Adjöss